50-talet var jazzens guldålder. Mitt musikintresse hade så småningom över från schlagers till jazz. När det gick upp för mig att samma jazzlåt aldrig spelades på samma sätt utan att musikerna improviserade utifrån ett tema, blev det en hisnande upplevelse att följa musikernas äventyrliga svängar och fraseringar. I början var det 20- och 30-talsjazzen som gällde.

Så småningom gled intresset över till samtidsjazzen.

Att det i början blev musik från 30- och 40-talet kanske berodde på att jag hade en klasskompis, i klass sju i Hammarbyhöjdens folkskola, Hasse Müller som var jazzintresserad och dessutom kunnig. När vi skolkade från plugget gick vi hem till honom och han lärde mig om jazzens hemligheter genom att nöta ut sin äldre brorsas skivor. Tack Hasse för de lektionerna!

Louis Armstrong (1901-1971) – Saint Louis Blues

Armstrong spelade med Kid Ory, King Oliver och Fletcher Henderson under tjugotalet.

Han gjorde också en mängd inspelningar med olika bluessångerskor Bl.a Bessie Smith, men även med andra större och mindre jazzband.

Under 1950-talet gjorde Armstrong en sorts comeback med nya versioner av berömda tidigare inspelningar, ”Satchmo - a Musical Autobiography of Louis Armstrong” ett LP-album med fyra skivor, liksom LP-skivor med musik skriven av W C Handy. De senare hade jag med Vilma Middleton & Armstrong and His All Stars.

Benny Goodman (1909-1986) – Sing Sing Sing, Carnegie Hall Concert 1938

Jag hade två LP-skivor med liveinspelningen med “The King of Swing” och hans orkester från konserten i Carnegie Hall 1938. Med Gene Krupa vid trummorna, Harry James på trumpet och Benny själv på klarinett. En höjdare än i dag.

Hans popularitet var störst under 39-40 talen men började dala på 50-talet.

Duke Ellington (1899-1974) – Caravan 1952

Pianist och orkesterledare. Spelade en sorts symfonisk jazz som inte byggde så mycket på improvisation utan mer på fina arrangemang. Caravan skrevs 1937 men jag hade en platta med orkestern från 1952. Kanske var detta mitt första steg mot att gilla klassisk musik eftersom Caravan på något sätt ledde mig till Ravels Bolero.

Coleman Hawkins (1904-1969) - Body & Soul

Tenorsaxofonist. Ännu en av “de gamla” som ännu på femtiotalet turnerade runt i världen med sin musik.

Ella Fitzgerald (1917-1996)- Lullaby Of Birdland (Live version)

En av jazzhistoriens stora improvisatörer. Ella Fitzgerald erövrade inte mindre än 13 Grammys, vilket är mer än någon annan musiker och hon vann tre år i följd priset som bästa kvinnliga vokalist.

Charlie Parker (1920-1955), Lover Man

Hasse och jag kunde lyssna på ”Lover Man” med Charlie Parker hur många gånger som helst och snacka om hur han improviserat temat, splittrat upp temat i musikaliska fragment och om tolkningen. Hur nerverna liksom ligger och dallrar på utsidan av musiken. Vi läste om Parker i OrkesterJournalen och om inspelningen.
Efter en turné i Kalifornien 1946 hade Parker blivit kvar i Hollywood där inspelningen gjordes. Han kunde nämligen inte resa hem till New York eftersom han gjort slut på alla sina pengar på droger. Parker har själv sagt att det krävdes en hel liter whiskey för att genomföra den här inspelningen.
Strax efter inspelningen togs Parker in på mentalsjukhuset Camarillo State Hospital där han vilade upp sig i sex månader. Sen skrev han låten ”Relaxin` at Camarillo”.

Lover Man kom på skiva i Sverige 1952.

Anita O'Day (1919-2006)  - Honeysuckle Rose 1956

Sångerska. Här i en inspelning från 1956 men hon blev faktiskt bättre med åren och på 60-talet stod hon på topp som jazzsångerska. Hennes avspända improvisationer var en fröjd att följa.

Dizzy Gillespie kvartett - Manteca – 1959

Dizzy Gellespie (1917-1993), trumpetare skakade nytt liv i jazzen på 50-talet. Inte bara genom en massa publikfriande upptåg utan också för att han introducerade bebop för en häpen yngling.

Bebop ”bestod av snabba, komplicerade och asymmetriska melodier sammankopplade med en "offbeat"-rytm” som det har beskrivits någonstans.

Gerry Mulligans kvartett – Walking Shoes 1956

Gerry Mulligan (1927-1996), Barytonsax,  På något sätt är vi tillbaka i dixieland men nu i en sofistikerad modern form. Det kallades ”västkustjazz” av kännarna på OrkesterJournalen.

Hur som helst här är det gladjazz som gäller, inte uppsluppen men med en behärskad humor.

Lars Gullin (1928-1976) – Dannys Dream 1954

Svensk barytonsaxofonist med världsrykte. 1954 vann han den amerikanska  jazztidskriften DownBeats omröstning som bäste nykomling. Dannys Dream är en vemodig vaggsång i svensk folkton, skriven för sonen Danny.

Modern Jazz Quartet – Django

Snacka om sofistikerad jazz! Django är en hyllning till Django Reinhardt, den romsk-belgisk-franske jazzgitarristen. Den inspelning jag hade av låten var uppbyggd med ett inledande tema, därefter variationer på temat och till sist en återgång till temat. Har sökt just den versionen utan att hitta den. Men den här ligger nära.

"Django" skrevs 1953 av kvartettens ledare och pianist John Lewis. Kvartetten bestod i övrigt av vibrafonisten Milt Jackson, basisten Percy Heath och trummisen Connie Kay.

I mitten av 50-talet hade jag upptäckt att även den klassiska musiken gick att lyssna på.

Men jag återgår gärna till mina jazzfavoriter som var fler än de här nämnda.

Det var något av en tragik när rocken på 60-talet, med sin rälsbundna inövade musik, tog över musikmarknaden från den frihetliga och skapande jazzen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att tänka tillbaka till ungdomstiden är rena terapin för många äldre. Och så är det kul att minnas gamla tider. Men den här bloggen bjuder inte bara på terapi och nostalgi utan också på ett stycke kulturhistoria. Jag, som lagt upp sajten, var ung...

I mitt tidiga 50-tal  levde killar och tjejer i olika världar. I skolan hade killarna träslöjd och tjejerna syslöjd. Det hette t.o.m. killslöjd respektive tjejslöjd. Och så fanns det särskilda flickskolor. Tjejkompisar hade man inte. Antingen var man...

1950, var ”Music, music, music” en envis slagdänga under året och flera år därefter.     Det var på 50-talet som Povel Ramel tog livet av schlagern eller i alla fall försökte…       …och parodierade Ewert Taub...

1956 började Radiotjänst sända televisionsprogram. I svart/vitt. Färg-TV kom först på 70-talet.            Olle Björklund, Mr Aktuellt     På TV kunde barnen se ”Andy Pandy” och ”Humle och Dumle” ( se...

I mitt barndomshem hade vi hötorgskonst på väggarna, utom en målning som farsan hade målat. Den var bra. En av hötorgsmålningarna föreställande ett rött hus med vita knutar och en tall. Av någon anledning gjorde den mig illamående så jag försökte l...