Marios Retroblogg

Direktlänk till inlägg 17 december 2010

Prylarna på femtiotalet

Av Mario Matteoni - 17 december 2010 14:07

Under det här decenniet fick vi Coca-Cola (1953), TV (1956), flipperspel, jukebox och program 2 i Sveriges Radio.

  


 


På fiken fanns flipperspelet och jukeboxen.

 


Det första barnprogrammet i svenskt TV var ”Andy Pandy” 1956. Här är ”spekerrösten” på den engelska originaltexten men i den svenska versionen var den på svenska.



1959 kunde barnen njuta av ”Humle och Dumle” med kapten Bäckdhal.

 


Alfapastillen innehöll, förutom inte alltför goda pastiller, samlarbilder på kända idrottsmän och någon kvinna. Man samlade bilder, bytte och bilderna blev en sorts valuta. 


 



Som trettonåring byggde man modellflygplan i balsaträ och japanpapper och limmade med ett lim som man blev litet vimmelkantig av.

Propellern drevs genom att man spände ett gummiband från den krokförsedda propellern till flygplanets stjärtpart och så snurrade man upp propellern för hand. När man släppte snurrade propellern tillbaka. Det blev inga längre flygturer.

 


Senare på decenniet började man röka. Stod nedanför Gunnels fönster och försökte se ut som Humpery Bogart med en cig i mungipan. Tror inte ens hon såg mig.

Cigarettmärkena hette Boy, Bill, Hudson, Roobin Hood, Chesterfield, Lucky Strike. Inga cigaretter hade filter. Man kunde köpa lösa cigaretter i tobaksaffären. Den bensindrivna cigarettändaren matades med en sorts tändstift. När man inte hade råd att köpa cig skaffade man en liten fimp-pipa och då kunde man plocka fimpar på trottoaren och röka i pipan.

Äldre män rökte pipa. Det skulle jag också göra om några år.


 


Man skulle lägga an på tjejerna och började vårda sitt utseende. Eftersom jag hade krulligt hår och alla skådisar ­ – Errol Flynn, Gary Grant, Clark Gable – hade rakt hår gick det åt en del Brylcreem och arbete framför spegeln för att få håret slätt. Stålkammen fanns alltid i beredskap i bakfickan.


Pengarna, när man hade några, förvarades i Monneyboxen.


  

  

Så stora sedlar som femtio kronor hade man inte ofta på sig. I dagens penningvärde motsvarade femtio kronor tio gånger så mycket som i dag.


Kläderna inköptes på ”Hollywood” på Götgatan. De hade det senaste

från Amerika.

 


Jag började jobba som 14-åring. Först som målarlärling, sedan som springschas, så blev jag sättarelärling, grovarbetare och persiennförsäljare. Åkte in i lumpen, Kungl. Flottan, 1958.

Efterhand kunde man köpa upp sig på motorfordon.


  


Mopeden tog mig till och från jobbet.

Men så småningom, när jag börjat jobba på byggen, kunde jag köpa en begagnad bil. Min första var en Borgward Isabella 1950 års modell.

  Vad det var som fick mig att byta till en Ford Vedette 1952 års modell har jag glömt.

   


Vedetten var franskbyggd, V8 stor och tung och lynnig som Marie Antoinette. Ena dan strejkade det elekriska, nästa var det något med soppan. En dag i rusningstrafik stannade den mitt i Götgatsbacken i uppförslut. Tio fotgängare hjälpte till att puffa bilen över krönet. Min flickvän fick eksem så fort hon klev in i bilen.

Sen blev det 1960 så det är en annan historia.



1959 flyttade jag ihop med min blivande hustru. Fladdermusfåtöljen och Stringhyllan följde med mitt bohag.

 



I köket förekom bl.a


 Raketost och Bullens pilsnerkorv på burk.

 

 Bullens pilsnerkorv


Och kaffet bryggdes i en ”Don Pedro”





 Åt gjorde man på Gustafsbergs moderna servis ”Berså”.





 
ANNONS
 
Ingen bild

Lillemor

24 juni 2013 00:52

Borgward Isabella 1950 gillade jag! Tyckte den var jättesnygg. Min första musikidol Svend Asmussen hade en jättesnygg svart Studebaker! Den tyckte vi fans var otroligt fräsig! Tog t o m ett par foton på den i svartvitt! Svend Asmussens kvintett/sextet hade en ung kille som var duktig gitarrist som hette Jörgen Ingman. Han var poppis bland de unga fansen. Orkestern ingte bara pelade bra dom var komiker också. Vi såg dem många gånger på Folkan vid Östermalmstorg, där den danske revykungen Stig Lommer under flera somrar presenterade sina populära sommarevyer under 50-talet. En sommar var den amerikanska då kända jazzvokalisten June Richmond med i revyn. Henne jagade jag på cykel över hela city i Stockholm för att få hennes autograf. Fick syn på henne i en taxi. Hade alltid block och penna med ifall jag skulle se någon intressant objekt att tigga autograf av! Jag åkte ofta ärenden på skolloven för den annonsbyrå som min far jobbade på under några år i gamla Klarakvarteren. Så jag liksom du lärde mig alla gator och torg under 50-talet iaf inne i centrum.

Mario Matteoni

19 mars 2014 14:17

Tack Lillemor! Vi kanske sågs på den tiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Mario Matteoni - 22 september 2011 14:17


Att tänka tillbaka till ungdomstiden är rena terapin för många äldre. Och så är det kul att minnas gamla tider. Men den här bloggen bjuder inte bara på terapi och nostalgi utan också på ett stycke kulturhistoria. Jag, som lagt upp sajten, var ung...

Av Mario Matteoni - 29 augusti 2011 10:12


I mitt tidiga 50-tal  levde killar och tjejer i olika världar. I skolan hade killarna träslöjd och tjejerna syslöjd. Det hette t.o.m. killslöjd respektive tjejslöjd. Och så fanns det särskilda flickskolor. Tjejkompisar hade man inte. Antingen var man...

Av Mario Matteoni - 17 februari 2011 15:19


1950, var ”Music, music, music” en envis slagdänga under året och flera år därefter.     Det var på 50-talet som Povel Ramel tog livet av schlagern eller i alla fall försökte…       …och parodierade Ewert Taub...

Av Mario Matteoni - 13 februari 2011 16:54


1956 började Radiotjänst sända televisionsprogram. I svart/vitt. Färg-TV kom först på 70-talet.            Olle Björklund, Mr Aktuellt     På TV kunde barnen se ”Andy Pandy” och ”Humle och Dumle” ( se...

Av Mario Matteoni - 9 februari 2011 12:32


I mitt barndomshem hade vi hötorgskonst på väggarna, utom en målning som farsan hade målat. Den var bra. En av hötorgsmålningarna föreställande ett rött hus med vita knutar och en tall. Av någon anledning gjorde den mig illamående så jag försökte l...

Presentation


För oss som var unga på 40- och 50-talen.
Det finns ingen anledning att glorifiera femtiotalet och det var sällan bättre förr.
Men min ungdomstid råkade infalla på 50-talet.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Marios Retroblogg med Blogkeen
Följ Marios Retroblogg med Bloglovin'

Var är ditt 50-tal?

Samla minnen från femtiotalet!

Mycket av det vi minns från femtiotalet har försvunnit. Eller finns något kvar av melodier, ting, talesätt, historier, ord, vanor, skrock?

Här vill vi ge dig möjlighet att bidra med dina minnen eller efterlysa sånt som du minns och vill se eller höra igen.

 

 

Efterlysning

Gunnar Öberg i Ronneby efterlyser en inspelning av signaturmelodin till radioserien ”Pelle på planetfärd”. En av barnskådespelarna var Lasse Sarri.

Vem skrev texten till skådespelet?

Finns en inspelning av serien eller signaturmelodin?

Här är melodien upptecknad ur minnet av Gunnar Öberg:

       
Klicka på notbladet så blir det läsligt!

Hör av dig till Gunnar Öberg med info och frågor!

Fråga om ditt 50-tal

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se